Familjen Sandling: Vi vill betala mindre. Och leva mer.

Mer tid att leva. Och att hitta en plats där barnen verkligen kan växa. I sökandet efter ett liv i balans hittade skåningarna Josefin och Olof Sandling hem i Bengtsfors.– Här ämnar vi stanna, säger Olof.

De lämnade storstadslivet i Malmö för att plugga på Gotland. Olof var byggsmed och Josefin jobbade som kostymör inom film och teater, bland annat åt SVT. På Gotland utbildade sig Olof under fem år till arkeolog och Josefin till arkivarie, och jobbade sedan som biblioteksassistent. De byggde sig ett ”tinyhouse” på 30 kvadratmeter, som fortfarande finns kvar där, och levde billigt.

– Vi har nog aldrig haft så god ekonomi som då, trots att vi inte hade några höga inkomster, säger Olof och skrattar.

Malmö, Gotland, Falun – och Bengtsfors

På Gotland föddes också döttrarna Låla och Vita som nu hunnit bli nio och tolv år. För drygt fem år sedan gick dock flyttlasset vidare till Falun, där Olof fick ett halvårslångt uppdrag på Falu museum, samtidigt som Josefin fick jobb på samma museum med att gå igenom museets alla kläder inför en flytt. Det blev ett drygt år i Dalarna, innan Josefin fick syn på jobbet som arkivarie i Bengtsfors.

Nu hjälper hon till att plocka fram gamla handlingar ur arkiven för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda och Melleruds kommuner. När jobbet dök upp hade familjen inte full koll på Dalsland.

– Men vi visste att det låg på västsidan och det gillar vi. Och så visste jag att teamet jag skulle få jobba med här var väldigt bra. Känslan vid anställningsintervjun var toppen, säger hon.

Första året som dalslänningar bodde de i Skåpafors, men för att minska beroendet av bil flyttade de in till Bengtsfors för tre år sedan.

– Jag trivs fantastiskt bra och har Bengtsfors kommunhus två minuters promenad hemifrån, berättar hon och pekar ut genom köksfönstret när vi hälsar på i det stora huset ett stenkast från First Hotel Bengtsfors och med utsikt över Lelångens vatten.

Stort hus och stor tomt, men liten kostnad

Josefin gör också regelbundna besök vid de andra kommunkontoren i Mellerud, Färgelanda och Dals-Ed för att sortera och registrera material. Tillsvidare hyr familjen det stora huset med vacker stenputs, balkong och stor tomt där katten Iris kan härja omkring. Målet är att så småningom köpa sig något eget.

– Vi stressar inte med det. Det kommer ut fina hus hela tiden, och kostnaden för boendet här motsvarar ju kanske vad det kostar att hyra en trea i en medelstor stad. Du får väldigt mycket mer för pengarna här, så i vårt fall finns det alla skäl att köpa något, konstaterar Josefin.

Olof och hon är överens om hur de vill prioritera i livet.– Vi vill inte lägga all tid på att jobba bara för att ha råd med boende och andra omkostnader. Vi vill betala lite mindre och leva mer, säger Josefin.När paret satte sig i bilen för sitt första Dalslandsbesök, var det med förväntan även hos barnen.– Jag minns att de sa; ”Nu får vi sluta flytta runt, och nu får vi stanna på det stället dit vi kommer”, minns Olof, som själv reser runt i Norden på olika uppdrag som fältarkeolog.Det finns inga planer på att röra sig igen, även om Olof kan tänka sig en storstad när barnen flugit ut.– Just nu trivs vi väldigt bra och det vi prioriterar är att barnen ska ha det bra. De trivs i skolan, det finns gott om lärare och de har sina fritidsaktiviteter. Ridning, dans, innebandy och musik ingår i veckans återkommande aktiviteter för Låla och Vita.

– Vi har växt upp på landet på Gotland och jag vill inte bo i en stad. Du är liksom inte fri. På ett mindre ställe är det enklare att hitta kompisar och vi älskar vår skola, säger Vita.

Jämfört med storstäder så är kostnaden för olika fritidsaktiviteter också lägre, påpekar Olof.– Det gör att ekonomin inte är något hinder för barnens aktiviteter.

Bastubad vid Dalslands kanalNär han själv är hemma mellan olika arkeologiuppdrag, kopplar han gärna av med bastugänget i Dals Långed. I den naturnära allmänna bastun som ligger bara centimeter från ett avkylande dopp i Dalslands Kanal, har han lärt känna andra trevliga dalslänningar– Över huvud taget är det väldigt lätt att komma in i gemenskapen här och känna sig hemma. Folk är öppna och nyfikna och det finns tid att sitta ner över en kopp kaffe. Det är sådant vi också uppskattar, säger Josefin.

Släkt och vänner från Skåne och andra delar av Sverige behöver ibland en liten extra guidning till vart familjen Sandling har tagit vägen.

– Det är konstigt att inte fler känner till Dalsland. Här finns en varierad natur, trevliga människor, jobb och prisvärt boende. Gotland och Dalarna i all ära, men Dalsland har något annat.

Olof, som jobbat som DJ många år i Malmö tidigare, tycker särskilt om uppslutningen när det görs olika lokala arrangemang.

– Då sluter folk upp och kommer och det är väldigt trevligt.Han har också funderat på om han skulle återuppta DJ:andet lite oftare och satsa på att starta en ”Club Dalsland”.– Ja, gör det, peppar Josefin, som själv är med och hjälper till kring olika musikevenemang och dessutom är med i den lokala ”David Lynch-klubben”. Den är inspirerad av den kultförklarade Twin Peaks-serien och det har bildats en studiecirkel i Vänna Gård, där de dyker ner i mysterier och såklart ordnar filmvisning.

Dialekten börjar komma

Paret Sandling uppskattar kultur och sevärdheter och på andra sidan gatan har de en av stationerna utmed den 93 kilometer långa Dal Västra Värmlands Järnväg, som sträcker sig från Mellerud i söder genom Dalslands och Värmlands vackra och skiftande natur, till Kyrkerud i Årjäng, i norr.Bil, buss och tåg tar dem annars dit de vill, med utflyter till såväl Göteborg som Oslo, från järnvägsstationen i Ed.– Kommunikationerna funkar hur bra som helst, säger Josefin.Nära till sjukvård, bra skola och fritidsaktiviteter är viktiga parametrar för Olof och Josefin. Och det hörs att döttrarna snabbt hittade hem i Bengtsfors.– De pratade ju dalsländska redan efter två veckor, säger Olof på klingande skånska.

– Kanske inte lika mycket som dalslänningar gör, men de tar definitivt efter. Och jag pratar absolut inte riktig skånska längre, säger Josefin.